Natten är min tid på dygnet och sängen känns inte lockande fast kroppen behöver sömn. Jag har Kent, en sällskapssjuk fluga & mina hjärnspöken som sällskap och jag har sysselsatt mig med att rensa och packa efter jag kom hem från bion. Det går sakta men säkert framåt men det känns ändå vemodigt, som en klump i magen. Jag har velat flyttat från den här lägenheten länge nu, men det som tar emot är att jag inte har något hem att flytta till, och jag vet att jag är väldigt negativ för tillfället men jag försöker ändå tro att det ska lösa sig på något vis.
nu ska jag döda flugan & rensa datorn.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar