hej tankar

Senaste nätterna med feberdrömmar har känts så verkliga på något vis. Jag fick en tankeställare men den glömde jag bort och nu försöker jag komma på vad det var. Jag försöker att reda ut mina konstiga tankar men det är som en mur jag inte vet hur jag ska börja riva ner, eller varför den ens finns där? Jag känner mig glad, men jag vet inte om jag är det på riktigt eller om det är lyckopiller som sköter den biten för jag vet att allt är inte bra. 

Jag har och fortfarande kämpar på så gott det går med allting, men jag tycker att jag är värdelös och dålig. Jag vet att jag måste skaffa ett jobb, jag vet att jag måste göra si och så och vafan allt är. Men det är inte så enkelt när man boxas med sig själv hela dagarna, och när man gjort det alltför länge. Jag vill något med livet, jag vill inte fastna så här för jag vet att någonstans har jag så mycket mer att både ge och få.. bara att allt känns så långt bort.