Vaknade av ett riktigt tråkigt samtal idag, mamma berättade att Pepsi hade fått somna in när dom besökte veterinären. Och på nåt sätt känns det som jag kanske ändå varit beredd på det. När jag var hemma i julas hade hon ont, men hon kämpade sig ändå upp i sängen för att vara med mig när jag hade feber. I gårkväll tänkte jag kolla på hachiko - a dog story som handlar om en hund, kanske något undermedvetet som jag ändå kände på mig.
Tycker det är så jobbigt att skriva sådana här inlägg, det är väl bara en hund? Men det är ju inte så. Hon har funnits i mitt liv sedan jag var 11 år. Och jag älskar den här hunden så himla mycket. Kommer kännas riktigt tråkigt att åka till Sveg nästa gång när inte hon kommer och viftar på svansen och ger massa pussar. Men nu mår hon bra och får plocka hur många pinnar hon vill, skruttpruttan!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar